JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Kammarrättens historia

En ordnad finansförvaltning växer fram

Under 1500-talet stärktes den svenska statsmakten. Gustav Vasa ansåg att det var viktigt att få en ordnad och enhetlig finansförvaltning för att kunna kontrollera fogdarna som hade till uppgift att samla in skatterna. För detta ändamål bildades ett ämbetsverk - rikets äldsta - som kom att benämnas Kammarkollegium.

Med hjälp av register som fördes av Kammarkollegiet kunde fogdarna stämmas in och höras om sina räkenskaper. Om ett fel konstaterades kunde fogden bli föremål för en rättslig process. En tjänsteman fungerade som åklagare och fogden gavs tillfälle att försvara sig. Besvärsrätt fanns hos kungen.

Under 1600-talet inrättades inom ämbetsverket ett särskilt revisionskontor som hade till uppgift att utföra själva räkenskapsgranskningen. Kammarråd dömde i de mål som granskningen gav upphov till. År 1679 beslutades att målen i princip skulle handläggas i enlighet med de bestämmelser som gällde för hovrättsprocessen.

Kammarrätten bildas 1695

Under Karl XI:s förmyndarregering blev missförhållandena i samband med skatteuppbörden allt mer framträdande. I september 1695 beslutade Karl XI att revisionsmålen skulle handläggas i ett nytt verk. Det nya ämbetsverkets namn blev Kammarrevisionen. Benämningen Kammarrätten användes dock när verket fungerade som domstol. Den 14 oktober 1695 infördes noggranna regler för hur granskningen skulle utföras och för rättegångsförfarandet i Kammarrätten.

Under 1800-talet överfördes alla besvärsmål rörande beskattning till Kammarrätten. I mitten av 1800-talet blev Kammarrätten också mellaninstans mellan länsstyrelsen och Kungliga Majestätet i fattigvårdsmål. 1920 övertog det nybildade Riksräkenskapsverket rollen som granskande myndighet. Härefter har kammarrätten endast haft dömande uppgifter.

1942 organiserades kammarrätten på samma sätt som hovrätterna. Ledamöterna delades in i divisioner med ordförande och föredragande. De mål som prövades var i huvudsak skattemål, avlöningsmål och anmärkningsmål samt i mindre omfattning fattigvårdsmål, mantalsskrivningsmål och familjebidragsmål.

Reformer på senare tid

1970-talets förvaltningsrättsreform innebar genomgripande förändringar. Kammarrätten i Stockholm - den tidigare Rikskammarrätten - blev allmän förvaltningsdomstol under Regeringsrätten (namnändrad 2011 till Högsta förvaltningsdomstolen) och det skapades även kammarrätter på andra håll i landet. Kammarrättens uppgift blev att pröva överklaganden av förvaltningsbeslut från till exempel skatterätter och länsstyrelser. Kammarrätten gavs rätten att pröva överklaganden i ett stort antal ärenden som tidigare prövats av regeringen. 1979 bildades länsrätterna som blev allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. 2010 omorganiserades länsrätterna och bytte samtidigt namn till förvaltningsrätt.

Under 1990-talet har allt fler målgrupper lagts till kammarrättens jurisdiktion. Socialförsäkringsmålen prövas av kammarrätten sedan 1991 och målen om psykiatrisk tvångsvård sedan 1992.

1994 tillfördes kammarrätten studiestödsmål och kriminalvårdsmål. Sedan 1995 avgör kammarrätten också mål om rättsprövning, resning och återställande av försutten tid.

Totalt har Kammarrätten i Stockholm att handlägga ungefär 600 olika målgrupper. 1994 infördes krav på prövningstillstånd i kammarrätten för ett antal målgrupper.

Sveriges anslutning till EU har fått stor betydelse för kammarrättens verksamhet, bland annat i socialförsäkringsmål, mervärdesskattemål och i mål om offentlig upphandling.

Den 31 mars 2006 tillfördes Kammarrätten i Stockholm rollen som Migrationsöverdomstol och är därmed slutinstans för mål som prövas enligt utlänningslagen och lagen om svenskt medborgarskap.  Den 1 januari 2008 blev kammarrätten slutinstans för mål enligt lagen om elektronisk kommunikation.

De senaste åren har kammarrätten på olika sätt effektiviserat och förbättrat sin organisation så att den skall uppfylla högt ställda krav på rättsäkerhet och avgöranden inom rimlig tid. Syftet med reformerna är att kammarrätten även i framtiden skall vara en modern och väl fungerande domstol.




Senast ändrad: 2014-08-20